måndag 11 februari 2008

I love Europe















Jo jag vet,
det är bara schlager.

Men som schlagerfjolla och dessutom queer
sådan med iallafall de grundläggande anlag för
EU-kritik som borde vara alla tilldelade är jag
sugen på att hunta reda på Christer Sjögren och tala
förstånd med honom. Innan helveteslåten vinner hela
kalaset, för det lär den göra när hela borgerligheten
sätter sig och telefonröstningsknappsonanerar.

I love Europe sjunger han.
It’s just like coming home,
in all of our nations

We’re a part of one big family


Är det en utopi som besjungs kanske man lika
gärna kunde sjunga om hela världen som en familj.
Tror man däremot att texten på något sätt har med
dagens Europa att göra så blir jag mörkrädd.

När kunde senast, bara som exempel, krigsflyktingar
eller ickeheterosexuella känna välkomna i alla
Europas länder? Det skulle jag vilja fråga Christer om.
Eller är det traffickingkidsen som Christer vill bjuda in
lite sådär extra? Låta dem se hela Europa?

Gå hem. Gör om.

(och nej, det här handlar egentligen
inte om ifall man är för eller emot EU,
över huvud taget.

Till sist, pinsamheternas pinsamhet:
jag kan inte sluta nynna på låten.

Inga kommentarer: