Efter inlägget om förbjudet fula dildos har
kommentarerna och frågorna regnat över
mig angående om jag fördömer folks sexvanor
eller inte. Innan fler frågor hinner skickas till
min mailbox så vill jag säga följande:
1. Nej, folk får ha precis hur fula dildos de vill,
jag fördömer i förra inlägget i de först nämnda
exemplen inte folks sexvanor utan ful design.
2. Vad gäller verklighetstrogna dildovarianter av
djurpenisar så tycker jag att det är ganska rimligt
att jämföra med eventuella sexleksaker i form av
verklighetstrogna kopior av barn och barns könsorgan.
Är man okay med det förstnämnda bör man
rimligtvis vara okej med barnexemplet med
för att kunna upprätthålla sina argument.
Så, jag kan inte säga att jag är emot djurdildos så länge ingen
bevisar för mig att det riskerar öka sexuella övergrepp
mot djur eller barn. Oavsett vad, så känns det obehagligt.
Kanske för att jag hade en barndomsvän som senare
åkte fast för sexuella övergrepp mot barn. Kanske för att
jag sett porrfilmer med sexuella övergrepp mot djur
cirkulera ibland bekanta. Eller kanske bara för att
jag själv varit med om ett sexuellt övergrepp (men
vem har inte det, motsatsen förvånar mig mer nuförtiden
vad gäller kvinnliga bekanta och homosexuella män i min
närhet).
Kanske är det av något av dessa skäl som det känns
obehagligt att ens tänka sig att folk skulle vilja leka
sexuella rollspel med djur eller barnsex som fantasi.
Hjälp mig se om det bara är moralkonservatism
som får mig att reagera med obehag. Det är svårt
att se sådant själv ibland.