Gay Camp is back!

Pridepeppen är hög och ett sätt att ladda är genom att minnas elevmusikalen Gay Camp som spelades i Göteborg i våras. Musikalen var starkt inspirerad av (och delvis också en ripoff på) den fenomenala queerfilmen But Im a cheerleader.

Någon i publiken gjorde uppenbarligen en riktigt halvkass inspelning av hela musikalen Gay Camp så via länkarna kan ni kolla in precis hela musikalen på youyube, ordnade från nr 1 till 12. De två låtarna jag klistrat in här ger mig fortfarande rysningar. Huvudrollerna, den modebloggande stilikonen (en skön parodi av både Blondinbella, Elin Kling och Sofie) samt den mer androgynt tänkta hiphopbruden har sångresurser nog att välta omkull Beth Ditto (dock kanske inte mäta sig med hennes röst).

För att vara en högstadiemusikal är den fantastisk om än toleranspedagogisk. Jag önskar att mitt fjortisjag hade fått sett något ens lite liknande (jag brukade istället bli helt till mig och tokkär så fort någon kostymroll eller ens det minsta androgyna dök upp på scen).


Ca 40 sekunder i videon börjar Somliga ser vad de vill se, men inte mig. Goosebumps trots den helt otroliga ljudkvalitén när Malin Hallengren (huvudrollen) sjunger. Bättre ljudkvalitét finns här.


De bägge huvudpersonerna sjunger (ifrån 6.22) låten Kära mamma. Bättre ljud finns här.