Heterohatets dag, what the f**k?

Vilka är egentligen de här Göteborgs Queerinstitut som påstår sig ha rätten att definiera vad queer är? Och varför har Stockholm Pride släppt in dem med programpunkten "Heterohatets dag" under pride?

Det känns sådär galet militant radikalvänster, och när man kikar på deras sida så ser man att de mycket väl vänder sig enbart till vänsterpersoner. Det finns mycket politik från både höger (borgarnas skolpolitik till exempel) och vänster (detta eller till exempel AFA) som inte har ett helhetstagande konsekvensperspektiv. Har kvalitétsnivån i politiken sjunkit? Nja. Men man kan inte enbart genomföra saker med roliga titlar för att man tycker det är roligt, inte när man gör det i andras namn och på andras bekostnad. Hets mot folkgrupp, någon? Och jag är lite besviken att queerbegreppet för första gången använts i samband med något som bara känns som arg kortsiktig tonårsradikalism, hellre `då en torr långsiktig studentrörelse. Varför inte heteronormhatets dag? Kanske för svårt att uttala skrikandes under en blodig revolution?

Bästa tanten på Stockholm Pride

Det är något med hela Nina Ramsbys uppenbarelse som känns lite som en bang-boom-kär-upplevelse. Det är ganska fint. Och att hon själv kallar sig tant i det här inslaget gör att jag längtar extra mycket till hennes spelning nästa vecka. Pride, be there, or be the heteronorm!

Teknikmagasinets prylbög - årets queerwash!

Samma fenomen dyker upp varje år under Stockholm Pride. Inför pride intervjuar QX i år Teknikmagasinets VD som vasst beskriver sin egen bransch som heteronormativ. Med ett sådant språkbruk lyckas Teknikmagasinet framstå som mer queer än vad QX någonsin lyckats med. Det kommer säkerligen bli poppis för ett företag som i vanliga fall sprider sin reklam i form av en "Prylbibel" att nu lansera en regnbågsfärgad edition vid namn "Prylbibeln - the prylbög edition". Det är inte möjligt att en god tanke finns bakom, men det slår väldigt fel.

"Bögprylbibeln" kommer enbart spridas i centrala Stockholm, något som är väl värt att kritisera. Är det någon som inte behöver fler gratis regnbågsprylar är det HBTQ-folk på pride, istället borde upplagan skickas till alla småorter landet över om Teknikmagasinet faktiskt menar allvar med sitt statement. Det finns heller ingen information på Teknikmagasinets hemsida. Således, hur snygg Prylbögsbibeln än är så stinker påhittet queerwash* lång väg. En gratis smoothie, gratis kondomer? Vi tar gratisprylar och tror oss förbli opåverkade. Rika företag står varje år och marknadsför sig själva med reklamvaror inne i kapitalistiska pridepark, för att resten av årets dagar inte göra något ickeheteronormativt. Så, ni queers som har råd att köpa inträdesbiljett till bögparken, ta och ställ kritiska frågor till alla företag som finns där och helt plötsligt är superduperHBTQfriendly!


* Är begreppet greenwash bekant för dig har du säkert lätt att relatera begrepet queerwash. För beskrivning av begreppet greenwash, se ex Ljungbergs blogg eller wikipedia.

Gay Camp is back!

Pridepeppen är hög och ett sätt att ladda är genom att minnas elevmusikalen Gay Camp som spelades i Göteborg i våras. Musikalen var starkt inspirerad av (och delvis också en ripoff på) den fenomenala queerfilmen But Im a cheerleader.

Någon i publiken gjorde uppenbarligen en riktigt halvkass inspelning av hela musikalen Gay Camp så via länkarna kan ni kolla in precis hela musikalen på youyube, ordnade från nr 1 till 12. De två låtarna jag klistrat in här ger mig fortfarande rysningar. Huvudrollerna, den modebloggande stilikonen (en skön parodi av både Blondinbella, Elin Kling och Sofie) samt den mer androgynt tänkta hiphopbruden har sångresurser nog att välta omkull Beth Ditto (dock kanske inte mäta sig med hennes röst).

För att vara en högstadiemusikal är den fantastisk om än toleranspedagogisk. Jag önskar att mitt fjortisjag hade fått sett något ens lite liknande (jag brukade istället bli helt till mig och tokkär så fort någon kostymroll eller ens det minsta androgyna dök upp på scen).


Ca 40 sekunder i videon börjar Somliga ser vad de vill se, men inte mig. Goosebumps trots den helt otroliga ljudkvalitén när Malin Hallengren (huvudrollen) sjunger. Bättre ljudkvalitét finns här.


De bägge huvudpersonerna sjunger (ifrån 6.22) låten Kära mamma. Bättre ljud finns här.

"Åh vilken fin superbögig fotbollströja!"

En queer överlevnadsstrategi vid machofotboll:

I eventstaden Göteborg överlever enbart den queer som klarar av att utarbeta strategier för att stå ut med machokulturer likt exempelvis Gothia cup (dvs. tonåringar från hela världen, främst pojkar, som invaderar hela Göteborg i världens största fotbollsturnering för folk under 21). Göteborgare råkar gärna lämna stan just under denna veckor för att istället söka trevligare umgänge genom att exempelvis bosätta sig i första bästa myrstack insmord i lönnsirap.

Vi som inte har råd eller tid att lämna staden blir världsmästare på att finna strategier för överlevnad. Min strategi för att överleva turer till alla stadens sportaffärer i jakt efter en sovsäck samma dag som ALLA gothiacupare med familjer tillbringar sista dagen innan hemfärd (i samma sportaffärer) för att leta fotbollströjor var enkel. När uppenbara gothiacupkids med sina päron stod och kikade på prylar precis nära mig sa utbrast jag helt enkelt till Baby A bredvid mig att "åh vilken fin superbögig fotbollströja" eller "gud vad snygg den var, en sån borde alla bögar ha". Föräldrars ögonbryn fastnar i taket på sportaffären och medan de snabbt fångar barnets öron och gör den klassiska "heterosupervolten" ut ur affären för att barnet skall slippa genomgå en utvecklingsmässig sportslig kris.

Fotbollsvärlden behöver dock ett uppvaknande ifrån både homofobi och sexism och Gothia Cup är inget undantag utan lyckas istället bli en stor manifestation över heteronormens machoborgbygge. Det är dock ett litet, om än superbra steg på vägen att många flator kommit ut ur fotbollsgarderoben. Nu behöver fotbollbögarna följa efter och en bra chans till det torde vara när Hammarby och AIK för första gången går med i pridetåget under Stockholm Pride. Att många av deras supportrar har blivit oerhört upprörda av beslutet att delta i prideparaden är något som visar hur viktigt det är.

Religionsfrihet VS mänskliga rättigheter

När både Litauen, FN, Usa, Rumänien och Sverige samtidigt inför homofobiska lagar och rättsliga begränsningar så borde vi börja darra.

Det har börjat talas i demokratirörelser och HBTQ-kretsar om det knivhugg i ryggen som nu genomförs riktat mot både jämställdheten, demokratin och HBTQ-personers rättigheter. Nej, inte på grund av Carolina Gynnings nya program Dagens man (även om det är ofattbart att man år 2009 fortfarande kör en sådan heteronormsåpa), utan på grund av de små (eller stora) steg i fel riktning som nu börjat tas från homofobers sida i religionens namn.

Jag tror personligen att många homofober har varit väldigt tysta länge, och att man ifrån många religiösa håll varit lite rädda för att yttra sig. Jag tror dock att den homofoba rörelsen i Sverige fick ny glöd efter att Åke Green friades i åtalet om "hets mot folkgrupp". Jag tror dessutom att det är ett symptom på vart vindarna blåser att JÄMO beslutade att inte ta upp kampen i Bara Bröst-diskussionerna och istället uttalade att man vill anpassa jämställdhetslagarna till samhällets heteronormer. Humanisternas reklamkampanj "gudfinnsnoginte" tar visserligen upp dagsaktuella demokratiska problem kring religion på ett bristfälligt och opedagogiskt sätt, men visar ändå som en galen motpool till fundamentalister inom religionen på hur aktuellt det är med en seriös debatt kring de mänskliga rättigheterna och demokrati i dagens värld. Det tragiska är att de inte själva bidrar till den diskussionen utan istället censurerar kritik mot humanisterna. Humanisterna har viktiga saker att säga, det är synd att de framstår som lika fundamentalistiska som många religiösa samfund. Det vi ser skulle visserligen kunna vara fråga om de sista religiösa dödssprattlande försöken att , men jag tror ändå inte det när muslimska länder i FN lyckats driva igenom en resolution som säger att man inte får lov att kritisera religioner.

Demokrati och rättigheter är inget man tilldelas, det är något man måste kämpa för - och en för stor del av demokrater, ickehomofober och ickeheteronormativa har varit tysta för länge. Vi behöver etablera en bra diskussion om hur allas rättigheter skall kunna tas tillvara, och då kan vi inte stifta FN-regler som säger att religion inte får kritiseras i en värld där så många brott begås i religionens namn och inte heller likt Humanisterna försöka utrota religionen. Demokrati, någon?

Var finns de queerfeministiska HBTQ-killarna?

Här hittar ni ett debattinlägg av Alexander Chamberland med samma titel som ovan, som ställer den öppna frågan om var sjutton feminismen i bögvärlden gömmer sig? Alexander och jag tycks vara på samma linje vad gäller orimligheten i att bög inte engageras av feminism när heteronormativiteten drabbar bögvärlden likt en glidmedelsbefriad jätteananas i anus. Det känns dock väldigt fräscht att QX av alla bögnormativa forum lägger upp debattinlägget på sin förstasida (men vi kan givetvis undra om samma sak hade varit möjlig om Alexander istället hade hetat ett mer klassiskt brudnamn).

Årets sommarcrush över på fem minuter

Queeraste salt & pepparströarna någonsin? Baby A tipsade mig om att de fanns på Hello Tigers fenomenala designblogg men de kommer ursprungligen från Paperdoll Woodshop. De såldes dock slut för två dagar sedan till mitt ömmande hjärtas förtret.

Min vurm för snurrmustascher är nämligen äldre än både mina politiska övertygelser och min skolgång. När jag var liten och gick runt och "påskade" ville jag alltid ha mustasch. Mina föräldrar sade dock varje år att: "mitt barn mitt barn, du har ju snippa, då skall ej hår ur ansiktet sticka".

Eller något liknande. Men crush boom bang, slutsålt! Och således blev den konsumtionsinriktade sommarkärleken kortvarig för ett snabbcharmat armt litet polyhjärta. .

Mer om bara bröst i simhallar

Om ni skulle ha missat det så deltog Liv Ambjörnsson i en chatt på Sydsvenskans hemsida och svarade på frågor om hur man ifrån nätverket Bara Bröst ser på Malmö stads beslut om att inte diskriminera kvinnor i badhallar. I enlighet med Malmös stad skall män och kvinor istället ha samma rättigheter. I recommend it!

HBTQ-koll på äldreboenden får homofober att kissa i soffan

SVT rapporterade nyligen om hur det smids planer i Malmö och Stockholm på Europas första äldreboenden med HBT-profil, något som får många homo- och transfoba bloggare att nästan kissa på sig av ilska har jag märkt. Många bloggare menar att det är väldigt orättvist med ett sådant äldreboende och missar helt att det inte handlar om ett boende för enbart HBT-personer utan om ett boende öppet för alla, men där personalen har HBT-kompetens.

Hittills har jag inte sett en enda bloggare som är emot förslaget argumentera kring vari problemet skulle ligga i att personalen har HBT-kompetens. Jag har svårt att se hur någon kan neka någon annan just den grundläggande respekten och tänker att dessa arga bloggare kanske är av den lata naturen att man inte orkat läsa längre än till nyhetsrubrikerna?

Om vikten av att queerplåga sig själv

Sitter på youtube och surfar bland homofobiska kommentarer. Det gör ofta väldigt ont, men jag tror att jag gör det för att påminna mig själv om varför pride fortfarande behövs. Något som är farligt är dock att leva inne i HBTQ-bubblan och tro att världen runtomkring hänger med, att inte se faran i vitögat. Så länge världen är homofobisk behöver vi veta det, inte för att gömma oss, utan för att kunna göra något åt det.

Exempelvis se till att HBTQ-kompetens kommer med i lärar- och vårdutbildningar. Men det kommer inte ske med en utbildningsminister som uttalat sagt att HBT är trams och på så sätt är Folkpartiet ett hot mot HBTQ-personer (det hjälper inte att Folkpartiet internt röstat för att avskaffa heteronormen om man sedan inte har någon koll på vad sina företrädare driver, ut och agera folkpartigräsrötter, om ni existerar).

Vi tror ofta att Sverige är längst fram när det gäller HBTQ och jämställdhet. Videon nedan från en holländsk barntävling (typ lilla melodifestivalen) säger mig något annat eftersom jag har svårt att tro att den skulle fått sjungas i Sverige. Så, se den, och se sedan Lily Allens video här, sen går vi ut och förändrar (och kan samtidigt låta oss roas av att Jan Björklund heter Arne i mellannamn, Jan Arne Björklund, hihihi).

Lick it! - (utan censur)

God-des and Shes fab-video utan censur,
(USAs censurvägar äro outgrundliga)...