Inte ett queersammanbrott

Jag har lyssnat om och om igen i veckor.
Legat på sängen och sett himlen. Pysslat
i köket. Råkat somna till i soffan. Den har
funnits så närvarande hela tiden.

När jag slutligen ser det här och lyssnar med både
öron, ord och ögon så kan jag inte låta bli att gråta.